Man vet aldrig vad livet kastar åt en.
Dagens planer var bananbåt men då det var vindigt så ställde de in det. En himla massa poolhäng blev det istället. Jättenice!
Det är helt knäppt. Josi sa åt mig att njuta så mycket jag bara kunde av Jamaica för det är snöstormvarning på fredag hemma. Jag kände bara att "vad är snö?". Det vitaste man hittar här är stränderna och det kallaste är isen i dryckesboxen. Redan andra dagen kändes den här värmen som det naturliga. Det är ju såhär det ska vara typ.. Att det är kallt som bara den hemma känns ju heeeelt onaturligt. Vill inte :( .. Tycker om Jamaica så himla mycket!
Vi åt och sysslade innan föräldrarna tog sig iväg på massage. Ännu en gång var det lugnt och jag och 7-åringen gick ut och körde lite basket. Brent, en elektronikkille som jobbar på resortet gjorde oss sällskap ett bra tag, så himla trevligt!
Redo för middag gjorde vi oss sen. Några musikanter kom till vår villa och spelade reggae. Så himla bra!
Vi tog sedan golfbilarna till restaurangen vid huvudstranden. Go-mat blev det som vanligt. Det är så himla fin omgivning där! Stjärnorna, vågorna, sällskapet och alltihop gör det bara fantastiskt.
Lagom till desserten började de spela live-musik precis som den kvällen vi var där för några dagar sedan. Han spelar låt efter låt som man känner igen och självklart sjunger jag med, de som känner mig vet att jag inte ofta är tyst när det kommer till musik... Jag nynnar ofta... På gott och ont haha. Mannen som sjunger är självklart fantastiskt som alla andra människor här. Som svar på responsen han fick så fick jag en alldeles egen sång sjungen för mig minsann haha! En liten serenad sådär. Min värdmamma var i extas haha! Väldigt kul var det.
Barnen ville så gärna hem så papporna tog med alla utan Dough (sonen i den andra familjen) så kvar var vi fyra. Mammorna, Dough och jag.
Baaam. Där tog det inte heller slut. Han som uppträdde ville så gärna att jag skulle komma upp på scenen och sjunga med honom. Jag nekar utan konstigheter, det är jag ju van med att göra haha. Jag sjunger inte framför folk sådär! Han ger sig dock inte och min värdmamma kommer med massa pushningar "du är i Jamaica, det här är den säkraste platsen du kan göra det på! Ingen av de här kommer du att träffa sen". Jag var sååå säker på att jag en stund senare skulle gå därifrån alldeles nöjd över mig själv för att jag ännu en gång har tagit mig ifrån helskinnad. Jag tänkte "man ångrar oftast chanserna man inte tar" men jag var så säker på att jag inte skulle ha ångest för att inte sjunga framför alla dessa människor.
Jag vet inte vad som hände, men ge sig tusan på att jag tar mig upp på scenen ändå! Vi drar en duet på någon sång jag inte ens minns (jag var ju helt borta av adrenalin och "vad sysslar jag med?"-tankar) och sjunger sen även Greatest love of all av Whitney Houston. Jag är övertygad om att det inte är någon skönsång som det bjöds på men vadå? Jag gjorde det minsann! Efter var jag verkligen helt vimmelkantig! Helt dimmig i huvudet landar jag vid bordet igen hos min lilla säkerhet, min mini-familj haha. Så himla gulliga var de! Surrealistiskt ville jag kalla det.
Efter några låtar tog musikanterna en liten paus så vi bestämde oss för att bege oss till villan. Vi gick förbi honom och pratade lite. Han var hur gosig som helst och gav mig tillslut ett armband som han hade på sig med orden "tänk på mig varje gång du sjunger". Surrealistiskt!
När jag vaknar imorgon kommer jag nog inte tro mig själv. Det som bevisar denna lilla upplevelse kommer vara det här armbandet och bilderna Dough tog som han skulle skicka sen.
På tal om nyårslöften där man ska våga chansa mer utanför bekvämlighetszonen. Där kom det. Så far off min bekvämlighetszon som jag kan komma haha.
Min första dag på 2014 har jag spenderat med folk jag tyckt om. Jag har känt mig uppskattad och testat gränser. En rätt bra start på ett förhoppningsvis lika bra år. Mrs Yaffa har varit helt fantastisk idag. Hon sa efter "Det här är en speciell kväll" och jag kan inte annat än att hålla med.
Från Karibien önskar jag er en jättebra fortsättning. Mitt motto som funkar i alla stadium i mitt liv är "det blir vad du gör det till". Det är någonting jag kommer låta spetsa mitt 2014.
Kram på er!
Have a marvel-ish day!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar