Vem hade den mest ångestfyllda starten på dagen? *slänger upp handen i himlen*
Vaknade imorse av att jag fick två sms av min värdmamma. Inga konstigheter liksom. Vad är då problemet? Jo att klockan var 8.05 och jag börjar jobba klockan 7. Ännu en gång har sömniga Angelica trixat med larmen och jag ville bara dö lite. Som att den operfekta stämningen i familjen inte var nog liksom.
Min värdmamma bad mig släppa in elektrikern, jag bad om ursäkt och hon sa "it happens...". "Punkt, punkt, punkt". Som kniven i hjärtat typ. Fy vad dålig jag är ibland...
Elektrikern kom och jag satt och tyckte synd om mig själv ett tag. Under min självömkan så hörde jag honom smälla glas uppe i ett rum där han skulle byta en takkrona. Bestämde mig för att snällt stanna kvar där jag var i väntan på min värdmamma. Hon kom hem och han sa snällt "do you have a minute?" och de gick upp. Där började allt drama. Det var som fyra glasgrejer på lampan och en av de paja när han gjorde något, min värdmamma blev såååå upprörd då lampan var typ vintage från 1960-talet och one of a kind. Hon var sååååå himla upprörd. Tyckte så jäkla synd om henne då jag vet att hon lagt ner massa tid och pengar på den där lampan men blev samtidigt glad att hon hade någon annan att vara arg på än mig (jag är en hemsk människa ibland.. Jag vet.....).
What else? Jag gick ut och la mig på vår patio (typ uteplats?). Kollade film och njöt av halvvärmen. Hundarna höll med om att det var rätt chill.
Hålla tass? Jajamen!
Dave's bror hade graduation idag (congrats Martin!!!!) men efter den kom han förbi en megasnabbis för att hjälpa mig i mina slitna tankar och självömkan. Så. Himla. Snäll. Och otroligt osjälvisk. Det gillas ju en massa och är så himla uppskattat!
Min värdmamma ringde och berättade att 12-åringen behövde en speciell tröja för att spela tennismatch i skolan och han behövde den tidigare än vanlig pick up så fick lite bråttom. Tänkte ju inte göra henne mer besviken på samma dag! Rusade upp och ner i huset flera gånger då jag inte kunde hitta den. Inte i hans megagarderob, inte i hans väskor, intr o garaget, inte i tvättrummet. Fick sen panik efter ett tag då jag var sen till då han behövde den. Ringde min värdmamma, inget svar. Ringde 12-årigen, inget svar. Fick sedan detta härliga:
Hämta kids och resten av dagen har varit massa idrott. Fotboll, in och vila, baseball, in och vila, basket, in och sova.
Det har varit en bra smidig dag och min värdmamma är på bättre humör så det är väl bra. Gillas!
Det var förresten jätteskumt igår kväll. När jag låg och bloggade i mörkret av mitt rum runt 11-tiden så hörde jag min värdpappa komma "my way" i huset. Hans kontor är ju vägg i vägg med mitt rum så inga konstigheter. Det konstiga var att jag hörde någon i dörröppningen av mitt rum och hör sedan honom säga "oh I'm sorry Angelica". Allt jag kunde säga var "no it's okay" och han sa "I just wanted to see if you were home" och jag sa "well yeah I'm home" sen stack han lika fort igen. Inga konstigheter med det samtalet liksom men i mitt huvud var det mer "VAD ÄR DET SOM HÄNDER?! VAR HAN PRECIS INNE I MITT RUM? HAN ÄR ALDRIG INNE I MITT RUM. HAN KOLLAD KNAPPT ENS IN I MITT RUM. HÄNDE DET DÄR PRECIS? VAR HAN HÄR INNE? EN SÖNDAGKVÄLL? FÖR ATT 'KOLLA SÅ ATT JAG VAR HEMMA'?". Nej det var jättekonstigt.. Inte har jag någon förklaring heller. Jag har ingen "du måste vara hemma innan..."-tid och inte brukar de bry sig om när jag kommer hem märkvärt. Speciellt inte om jag är ledig den dagen. Speciellt inte min värdpappa haha. Det är så mycket som inte stämmer där.
Imorgon har jag PT, woho! Det jag dock ser fram emot mest är lunch med Sara och Sophia. Det absolut sista vi gör med Sara nu. Vi alla tre träffades allihop allra första gången på Cheesecake Factory på lunch och det är nu så vi väljer att avsluta det också! En lurre på Cheesecake Factory. Oh usch. Imma cry! My girls..
Until next time amigos!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar