Går fortfarande att göra saker för första gången efter sju månader!

Halli hallå!

Lördag innebar ju dag då mina värdföräldrar gav sig iväg på bröllop i North (eller var det South?) Carolina. Vaknade upp och mådde himla "under the weather" ännu en gång men lite advil, allergitabletter, c-vitamin och en dusch på det så var man redo.

Mina värdpäron gav sig av runt 12-tiden och samtidigt så tog jag 7-åringen till fotboll. Satt där på filt i gräset och hade det mysigt medan de spelade.

Vi tog oss hem och jag skjutsade sedan tjejen till en kompis. Det är typ min favoritsysselsättning! Att skjutsa kidsen till kompisar. Vissa av deras kompisar bor liksom i helt GALNA hus. Denna kompis bodde typ i ett slott haha.. Helt galet! 

Hem och kirra grejer, leka och ta det lugnt. En alldeles lagom dag! Vi hämtade sen tjejen igen och 12-åringen tog sig till en kompis/vår granne som han skulle åka och spela tennisturnering med/mot.

Det var jättehemskt! Jag gick upp på hans rum innan han drog för att stämma av lire grejer. Vi pratade genom dörren då den var stängd men efter ett tag öppnade han den och jag tänkte bara "oj.. Han har gråtit!" Han ögon var alldeles röda och svullna precis som att någon gett honom ett redigt slag vid ögat. Sen kom jag på det... Han är pollenallergiker. Tjejen får svårt att andas, hans ögon svullnar som tusan. Jättehemskt såg det verkligen ut men han kunde i alla fall skratta åt det haha. 

Dave kom förbi vilket var jättekul! Vi tog oss ut och spelade basket. Det var killarna (Dave och 7-åringen) mot tjejerna (jag och tjejen). Reglerna var  väldigt tveksamma och killarna vann precis med 10-8. Vi påbörjade lite tennisturnering efter det men jag ville hela kvällen såå gärna se 12-åringen spela och när han skrev "you can come if you want to" tog jag det som en inbjudan ;). Han skulle spela mot grannen själv då båda vunnit sina tidigare matcher. Lastade in crewet i bilen och vi tog oss till Brewster som var en 45 min bilresa härifrån. Älskade vägen dit, påminde om en svensk väg. Sjöar och skog. Bra grejer haha :).

Vi blev förresten alldeles slagna haha. Vi körde på en liten skogsväg och jag såg någonting på vägen framför oss så jag mumlade "what is that?!" och BAM så körde vi in i värsta regnovädret! Det jag hade sett på vägen var regndroppar som slog mot vägen. Det var verkligen bokstavligt talat som att slå i en vägg. Vi satt typ och skrek i bilen... "Oh my! DID YOU SEE THAT?!" haha... Vilka saker att bli exalterade över. 

Mitt i ingenstans fanns denna trötta tennishall där se skulle spela. Vi kom sent som bara den men hann ändå se typ halva. Tyvärr gick det inte alls vägen... Fram tills typ att vi kom dit så hade det gått bra så vart rädd att vi psykat honom. När han såg så jäkla frustrerad och nere ut kunde man inte peppa honom heller. Man fick inte prata, inte coacha, ingenting. Så jäkla impad är jag dock! Så sjukt duktig är han!  Jag har skjutsat honom till tennisträningar massor med gånger men aldrig sett honom spela. Nu fick jag det också!

Efter matchen var det en otroligt, otroligt, otroligt upprörd och ledsen 12-åring vi fick skjutsa hem i bilen :/ ... As tråkigt verkligen.. Runt 11-tiden på kvällen kom vi fram hemma och då fick man bogsera en slut 7-åring upp på sitt rum. Alla andra gick också upp och efter att ha smsat med mina värdföräldrar lite så var jag reda att bara landa tryggt i sängen. Bästa! Där var man lycklig haha.