Dramatik utan gränser

Halli hallå!

Oj vilken dag jag fick. Vem visste det?

Jag hade en plan för dagen men är väldigt osäker hur mycket som egentligen gick som planerat idag.

Jag bestämde mig imorse för att ta mig iväg och försöka mig på körkortstestet. Jag pluggade straffsystem efter morgonjobbet och dubbelkollade att jag hade med mig allting då det är så himla mycket pappersarbete. Här var mitt dilemma imorse: man behöver två pappar som intygar vart man bor. Jag hade ett från föreningen där det stod "Angelica bor på den här adressen", perfekt liksom! Det andra lämnade mig lite delad. De föreslog post som kommit till adressen i mitt namn men ingenting sådant har kommit än så... Jag bestämde mig för att ta mig till banken och be om ett papper med mitt namn och min adress (nu är jag kanske värdelös på att förklara saker men... Äsch då).

SAGT OCH GJORT! Jag satt mig i bilen, krånglade mig på okända vägar, råkade dessutom hamna på motorvägar som jag egentligen inte är tillåten att köra men detaljer, detaljer. Allting löste sig strålande tills jag kom fram till en man på körkortskontoret. Han sa att "you're missing your I-94". Amen vad är det då? Jag var säker på att det var en stämpel i mitt pass men han var otrevlig som få, skakade på huvudet och sa att jag kunde få göra testet men att jag inte kunde få ett drivers permit om jag inte gav honom alla papper. 30 minuter var det att köra från hemma för att komma till det här stället och nu skulle jag ändå inte få det jag kom för :( ..

Han döpte om mig, vad tycks om mitt nya förnamn? ;) 

Jag gjorde hur som helst testet som var på 18 enkla frågor, efter 15 frågor fick jag inte svara på fler då jag redan passerat gränsen för godkänt. Det gick seriöst på 5 minuter och sen var jag tillbaka med min otrevliga herre som skickade hem mig på jakt efter ett papper jag inte hade. Han sa att det var snabbt fixat om jag kom tillbaka samma dag och då klockan bara var halv 12 var jag beslutsam att klara det.

Jag tog mig till mataffären och letade grejer åt min värdmamma. Hon skickade mig på fiskinköp men fisken var dyrare än vad hon ville så jag försökte ringa henne men fick inget svar. Tänkte då att jag medan jag väntade skulle passa på att ringa min Counselor och fråga om det mystiska papperet. Hon berättade att det VAR en stämpel i mitt pass. Att de börjat med elektroniska papper efter att jag kommit som au pair så att jag inte hade någonting sådant. Alltså... Jag hade haft allting med mig... Men behövde nu ändå åka tillbaka....... FRUSTRERANDE.

Min värdmamma svarade inte så jag tog mig till kassan så att jag skulle hinna ta mig tillbaka till körkortskontoret innan jag behövde hämta upp barnen. HOWEVER, i kassan fick jag ett sms från min värdpappa där det stod att barnen slutade skolan DÅ och att jag behövde hämta de. Jag slängde in matvarorna i bilen, ringde Dave för att klaga lite på hur allting den dagen hade slutat och tog mig till skolan.

Det som mötte mig var inte vad jag väntat mig. Skolan såg ut som en parkeringsplats för polisbilar. Det var polisbil på polisbil på polisbil. Och en massa poliser tillhörande det. Jag svängde in på området och blev stoppad av en polis och en lärare. De frågade mig vad jag hade för ärende, vem jag skulle hämta, vilken klass de gick i osv. Jag blev dirigerad till en parkering och uppmanad att gå till gympasalen där barnen skulle vänta. Jag gick förbi bombhundar och hörde folk prata om att det var helikoptrar i luften.



Vid gympasalen var det lärare, förvirrade föräldrar och en massa stök. De sa att alla behövde visa ett ID-kort och om man inte hämtade sina egna barn behövde man visa ett sms som intygade att man var tillåten att hämta andras barn. Jag fick ut mina barn efter lite väntan och vi kom till bilen. I bilen så började tjejen gråta så otroligt mycket. De berättade att de hittat en skum väska på skolan och att de som en säkerhetsåtgärd hade tagit alla elever till gympasalen.

Barn som fått med sig grejer behövde rada upp de utanför så att poliser kunde söka igenom de

Det tog ett tag att ens komma ut från skolområdet och väl hemma så lagade vi lite mat då stackarna inte ens hade haft lunch än. Hemma kunde vi också läsa artiklar om att de i väskan hade hittat pistol ammunition och att de gjort som de gjort då det såklart är rädsla för skolskjutningar eller helt enkelt något angrepp då det är en judisk skola.

http://www.mainlinemedianews.com/articles/2014/11/12/main_line_times/news/doc54639d4d7db17068435713.txt

Tjejen var rätt så skakis samtidigt om killen var glad över att han missade två prov och vart tvungen att lämna min väska i skolan och alltså inte hade några läxor.

Stökig dag personligen men så glad hur allting löste sig. Att jag faktiskt var i matbutiken när min värdpappa smsade mig och inte på körkortskontoret som var en halvtimme bort och att jag faktiskt kunde lugna ner kidsen och ha en bra eftermiddag med dom trotts att de var skakis över vad som hände och all drama runt omkring. Oj oj oj.

Efter vart det en vanlig kväll. Lämnade tillbaka hyrfilmen och sitter nu på Starbucks och bearbetar dagen. Inte vad man planerat och trotts krångel och drama var det en bra sådan. Tackar min värdfamilj för det. Och det var allt från denna sida Atlanten.



Ciao.