Anonyma frågor;

Hejsan! Jag fick lite frågor i en kommentar igen men då personen var anonym hamnar inte riktigt svaret någonstans, tänkte då att jag skulle svara på frågorna i ett inlägg så kommer de förhoppningsvis fram tydligare till who ever som frågade! Svarar mer än gärna på frågor so keep 'em coming och tack för att du frågade.

"Hej! Här kommer lite frågor om Au-pair livet. Skulle vara jätte tacksam för svar! :)  

När du väl började som Au-pair, var det som du hade förväntat dig att det skulle vara? Varför/ Varför inte?  

Skulle du rekommendera någon annan att åka som Au-pair?  

Hur ska man vara som person för att klara av att vara borta ett år från sin familj och vänner?  

Var har varit det bästa vs det sämsta med din tid som Au-pair? 

Hur hanterar du din hemlängtan, om du har någon vill säga?"

 First things first då då. Mina förväntningar kontra hur det blev i slutändan. Innan jag kom till USA själv så läste jag otroooligt mycket au pair bloggar. Det var verkligen mitt sätt att tagga inför all of this. Bloggarna gav väl en mer eller mindre bra bild av hur det var att jobba som au pair så när jag väl hamnade här själv så var jag väl hyfsat väl förberedd. Ens förmedling ger en också massor med information om vad man kan förvänta sig och hur saker skiljer sig i beteende och annat från hemma vs här :). Jag är som ett extra par händer här som fyller igen hålen som blir då de inte riktigt räcker till. Jag känner mig dock tack och lov inte som deras arbetare hur mycket jag än arbetar, jag känner mig mer som en medhjälpare. En storasyster. Det går ju inte undvika att det är en halvgalen sak man gör. Man flyttar ifrån allting man känner till och som är bekant för en till en främmande familj för att ta hand om deras barn och uppleva allting de upplever under ett år. De blir din familj, deras hus blir ditt hem, deras vänner blir dina bekanta, deras stad blir ditt område. Lite galet är det väl ändå och hur man egentligen förbereder sig för något sådant, ja det vet jag nog inte om jag kan svara på. Men oj så underbart det ändå är i slutändan! 

Jag skulle absolut rekommendera folk att åka som au pair! Att bo hos en familj såhär har visat sig vara det ultimata sättet att få uppleva skillnader på från hemma och här. Jag har haft och kommer att ha möjligheten att resa runt i detta stora, rätt så fantastiska land och jag har fått uppleva så otroligt mycket. Man har träffat nya människor som är helt fantastiska på sina egna sätt och vis, man har fått handskas med nya problem och känslor som man kanske inte är helt van med och vuxit tack vare det. Jag kan tackla bra många mer problem idag än när jag kom hit och det kände jag redan efter bara några månader här. Genom att inte göra samma lika hela tiden så utvecklas man ju och det blir nog inte mer annorlunda än detta. 

Hur man ska vara för att åka iväg ett år från vänner och familj  är en rätt så svår fråga att svara på. Till att börja med ska man nog vara motiverad att åka bort och uppleva nya saker till att börja med. Du gör dig själv en tjänst genom att vara realistisk också. Detta kommer förmodligen inte vara det mest perfekta året du kan tänka dig, förmodligen inte det lättaste heller. Ha dock i tankarna att det inte alltid är perfekt hemma. Ibland skär det sig i sin egna familj och lika är det här borta. 

Jag kan kombinera detta med din sista fråga. Jag har inte haft hemlängtan alls sen jag kom hit. Jag saknar min pappa och min bror såklart, jag saknar mina fantastiska vänner men jag känner inte att jag skulle vilja åka hem för det. Anledningarna till att jag inte haft hemlängtan är väl många egentligen; 

Ett år i ditt liv är inte alls mycket. Tänkt att du lever till 85 (förhoppningsvis ännu längre dock, who ever you are!), då är ett år inte alls mycket. Och jag skulle väl säga att en stor del av livet handlar om att lära oss mer om oss själva och andra. För att uppleva galna saker som kanske inte är det "normala" och there you go. Denna upplevelse är absolut någonting åt det hållet. 

Jag försöker hålla vänner och familj nära. Det var de som stöttade mig hela vägen hit till USA. Det är de jag kommer att hålla om och ha hos mig när jag väl kommer hem igen. Att hålla samma kontakt med Sverige var svårare än jag trodde ändå men jag skriver i alla fall dagligen med någon hemma. Det blir väldigt olika dock. Här kan en vecka gå och jag har upplevt 70 nya saker, hemma är det inte riktigt samma tempo vilket är på både gott och ont antar jag. Hemma kommer dessutom alltid att finnas där! Kanske är det inte exakt lika som innan du åkte, men å andra sidan kommer du själv att ha utvecklats så otroligt mycket tack vare denna upplevelse.  Det kan jag nästan garantera dig. 

Jag skulle dock säga att jobbet med att undvika hemlängtan börjar redan hemma i Sverige. Ta dig tiden att hitta en familj du verkligen känner att du klickar med. Kan du tänka dig att vakna upp till de framöver? Genom att ta tiden och hitta en bra familj gör du dig själv en stor tjänst. Känner du att du har svårt att väga för- och nackdelar, ta tag i en vän och be de diskutera alla olika delar av det så du får någon annans åsikt också. 

Kommer hemlängtan och grabbar tag i dig så är en bra botemedel att hålla dig sysselsatt. Förhoppningsvis kommer du att träffa människor du verkligen klickar bra med här borta och genom att hålla hjärnan upptagen med dessa fantastiska människor så går tiden fortare än du kan föreställa dig. 

Och kortfattat sista då:

Bästa: Uppleva nya tankebanor här i världen, resorna jag fått åka på so far, människorna jag träffat och hur givande det varit att upptäcka att relationer blivit bättre och starkare. Svårt att tro att jag inte kände min värdfamilj alls för 6 månader sedan. 

Sämsta: Man lever ett fritt men begränsat liv. Intensivt att bo och jobba på samma ställe. Det kan även vara så att fast du är ledig så kanske du måste be om lov för att låna bil eller liknande, någonting man kanske inte är van med och som gör en mer begränsad. Ett fritt men begränsat liv helt enkelt. 

Oj oj oj. Förväntade mig inte att det skulle bli så långt men men. Jag hoppas att detta svarar på frågorna och är det någonting annat, tveka inte att höra av dig! 

Until next time Amigos!