onsdag 15 april 2015

Day 4 - LOUISVILLE, KY

Jag vaknade upp i min fjärde och sista destination för denna resa. Jag välkomnades Torsdag morgon av ett hyfsat nyvaket Louisville, KY. Här, till skillnad från Indianapolis och St Louis, hade jag ingen som mötte upp mig så jag begav mig av på egen vandring för att se vart jag hamnade.









Louisville var faktiskt väldigt fint men oj vad trött jag var. Av någon anledning var kroppen inte med på noterna vilket gjorde mig lite olycklig. Jag gjorde vad jag kunde dock och vandrade runt med hela mitt pick och pack.




Det absolut första jag upptäckte med Louisville var hur FRUKTANSVÄRT trevliga människor var! Överallt här i USA frågar folk dig alltid hur det är med dig. "Hi! How are you?". Grejen är ju den att det är lite som att säga "hej". Folk bryr sig inte nämnvärt hur det faktiskt är med dig och hela hälsningsfrasen är något som snabbt ska avklaras. I Louisville var det skillnad dock. Första gångerna människor verkligen sökte ögonkontakt och sa "Hi there, how are you?!" med stora leenden tänkte jag att det var ena riktiga skummisar jag hade stött på. Sen märkte jag att jag var den som var skummis i den här omgivningen. Priset tog minsann "Hi there ma'am, how is your day going?". Jag var en ma'am minsann! Eller när jag gick förbi en restaurang och en servitör frågade mig om jag var hungrig, jag sa snabbt "no thank you, I'm good". Mannen bakom mig dock, oj oj oj! "Naaah, thanks though man! I appreciate it but I am just trying to get to the post office, maybe next time. Have a great day, man!". Snacka om att jag kände mig som en skitstövel haha... Jag säger i alla fall allt med ett leende på läpparna.. Hoppas de inte tog illa upp haha!

Det är en baseboolsbats fabrik/museum i Louisville som är superduper känd (självklart inte i Sverige dock då baseboll inte är en big deal). Jag tog mig in där och spanade lite på produktionen, var rätt så coolt!





Som ett exempel av proceduren.. Alla labels sätts dit för hand av en väldigt tålmodig och precis människa

Vandrade runt på stadens gator och fick se både det ena och det andra. Efter ett tag var jag dock alldeles för trött och bestämde mig för att ta mig tillbaka till busshållplatsen. Där och då var väl egentligen äventyret över.

Jag är så himla glad över att jag bestämde mig för att åka på denna resa. Det var så himla bra grejer! Har träffat fantatiska människor jag hoppas jag kommer korsa paths med i framtiden. Massa upplevelser rikare, lite nya stater upptäckta, massa tankar, ny energi och lycka lycka lycka.

Tusen tack till alla fina, fina människor;

Trasher - journalisten som sätter spår
Ohio State studenter!
Xander min intressanta, ambitiösa värd
Helene
Tim
Armani som visade mig allt intressant i Indianapolis
Sukie
Rested av inneboende i Hippieboendet!
James Pillow underhållare på bussen
Tim min fantastiska värd
Jordan, ölkunnande om något
Paret på Gramophone
David min äventyrliga guide
Orkun min komiska och otroligt underhållande guide
Befolkningen i Louisville!
Danny Cay min musiker
Övriga fantastiska människor på resan...

Ännu en nattbuss fick ta mig tillbaka till Philadelphia och där var man tillbaka i verkliga livet.

Fick mig en snabb titt av Cincinnati, OH på vägen hem. Kanske en dag? 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar